dream dream dream

Jag drömde en konstig dröm inatt, inte för att inte alla drömmar är konstiga men...

Det var dagen-före-doppardagen (tror jag) och jag hade precis anlänt i hemstaden med en far som troget stod och väntade på stationen.
Under färden hem till honom försökte pappa hela tiden säga något "det är något du bör veta" men han blev hela tiden avbruten då jag hade så mycket "viktigt" att berätta.
Jag tog min tunga väska, säkert packad med fyra par skor, partyutstyrslar för alla kvällar jag skulle vara hemma och dator, till rummet där jag alltid brukar sova när jag är "hemma" och hälsar på upptäcker jag något annorlunda. Vi kan kalla honom, Måns låg på sängen och rummet var också fyllt med hans saker.
(Måns är en kille jag träffade för ett tag sedan och vi träffades också en lite längre tid än vad jag brukar "träffa" killar)
Jag ställde förstås frågan, "Vad fan är det här".
Han berättar att hans hem brunnit upp, i stället för att flytta hem till sina föräldrar så inackorderade han hos min far, tills allt löst sig".
Därefter vaknade jag, såklart.

Jag kom hur som helst att börja tänka på Måns, som jag faktiskt tycker bra om fortfarande. Troligtvis inte som att vara kär men han är en otroligt bra kille, jag tror han är bland de snällaste jag mött.
Vi har kontakt ibland men det brukar inte sluta så bra. Jag tror inte att han gillar min jargong. Istället för att förstå min ironi så tar han illa upp.

Vårt dejtande den där sommaren för några år sedan tog slut efter att jag en dag, fast på hösten, greps av panik när jag var hemma hos honom. Jag kunde inte för mitt liv komma mig för att röra vid honom igen.
Nu är jag sån. Om jag inte hade varit sån och det hade blivit vi så hade det nog blivit hur bra som helst.
Ibland kan jag önska att jag inte var sån, en sån som tröttnar fort.