Jag är så förbaskat dålig på det där med karlar. Jag får dem på kroken fast jag egentligen borde skita i dem från första början. Jag är ju inte intresserad.

Och nu sitter jag i en sån där olustig båt där känslor inte är ömsesidiga.
Jag har ingen aning om hur jag bör lägga fram det, släppa bomben, så jag fortsätter att uppmuntra.
Det är ju jävligt smart för det kommer förmodligen bli mycket lättare att ta sig ur det ju längre tid som går.